Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Hur själar säljas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en dag, där gå två; de unga töserna gå omkring i den stora
staden och se på dess härligheter med gapande mun och
stirrande ögon, få kost och sängplats i logishusen, som redan
i och för sig äro ruskiga tillställningar, där många af
flickorna bli fördärfvade, och vänta, ideligen vänta på sin
Stuepieplats.
En vacker dag kommer träsko-Massens Emma eller
halfherren med de bestämda fasonerna och förklarar:
— For tilfeldet findes her i Byen s’Gu slet ikke nogen
Stuepieplads for dem at faa, ikke en eneste. Men De er
skyldig os mange Penge: for Rejsen, for Deres Qvarter och
Ophold her, och sa maa De s’Gu give Dem ud paa Landet
och blive Mælkepie. Jeg kan dog inte føde Dem for slet
ingenting.
Och så skingras den lilla hjorden sålda själar åt alla håll;
på Seland, på Jutland, ja också på Fyen finnas många
svenska tjänarinnor.
Men träsko-Massens Emma tar ånyo »ditover» på
dampskibet för att i Smålands backstugor predika på nytt:
»Staten vill behålla er, och vi få därför inte lof att göra
ordentligt kontrakt, polisen vill hindra er; men möt mig i all
tysthet i Malmö eller på Gammelholm!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
