Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Hur Kjellstorpa-Sara stal Ljungsåkra-Annas fästeman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där bort så möcke söm en höna. Nu har di minste bönner
jarnlämmar å hängelåsar, om di så inte har ett hafraskal i
bingen, å ändå sa nämndaman, att när han i hine veckerna
va inne å höllt ting på sällerna i Vexiö, så satt där tjyfvar
i tjyfvahuset så tätt som bi i en honingskaka.
Här på trakten har då, förstås, inte kommet bort nåt på
tu eller tre år utan Bolsåkrabonnens bagge å
Ljungsåkra-Annas fästeman.
Om baggen tror ja hva ja vell, för söm där stektes å
brassades inne te skomakarns den veckan han kom bort, dä
ä inte bruklitt bland sämre folk utan ve krestning eller vigsel
eller när en ska ha di gamle i joren. Men skomakarns hade
färskt mett i rama Trinitatis, å deras ongar ginge omkring
på sopebacken så stinna som flåttar.
Inte för att skomakarns ä sånt folk, söm stjäl baggar för
en allmänhet, men Bolsåkrabaggen va en jävel te å höppa,
å hade nock höppat in i skomakarns råg å gjort ohägn, å så
hade herarna, kan veta, i ilskan drämt te an så han sömnat,
å sen hade skomakarns kärring tatt vara på den förgänglia
delen.
Fast där ä ingen, söm vet ’et, å dä kan ju hända att dä
va räfven söm hållet sej framme; å hvar baggen nu ä, det
vet Herren allena. Hvile han i frid!
Men huru Anna i Ljungsåkra messte sin fästeman, dä vet
hvarenda småhere i hela Allbo härat, så dä kan harren låta
tröcka när han vell. Han, söm ble stulen, talte själfver öm ’et
när vi geck frå missionsmöte i hin veckan.
Jo, dä va skräddare Spjut, gamle husar Spjuts here i
Hafratorp, han hade vatt bekanter mä Anna i Ljungsåkra i fira år,
å glaa ve hvarannra va di söm en gammal märr ve ett
klöfverlann. Anna va holians grann, stor å dukti å bra fet å
röer på käftarna söm en regementsmosikant, å
Ljungsåkrabonnen hade gett ut ett or, att dyner te tre sängar å en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
