Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - »För gammal»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behornade vänner, i stället för aderton. Han sof i hackelserummet
och fick sin mat till sig på ändan af foderbordet.
Det blef nödår, tredjedelen af kreatursbesättningen måste
nedslaktas eller utsäljas till vrakpris, ladugårdstaket refs af
och djuren lifnärdes med hackelse af takhalmen, »Krona»
fick benskörhet, själfva den prisbelönta »Thora» såg ut som
ett skelett och Johannes blef grå i hufvudet. Men han
ryktade två timmar mera, han smekte djuren ännu ömmare, han
talade med dem ännu förtroligare, om våren, om hagarna,
om spirande brodd och växande äring, och så var omsider
äfven den sorgen öfver, utan att ett enda lif af hela Brantåsa
ladugårdsbesättning strukit med af svält.
Landtmannaprodukterna föllo i pris och alla utgifter stego,
»de dåliga konjunkturerna» drefvo bort äfven Johannes
Bengtssons herrskap från gård och grund. Patronen gick för sista
gången och lät handen smekande fara utefter ryggarna på
sina ayreshirekor och ostfriesare samt gaf för sista gången
Johannes sina order. De små mamsellerna, sonsons döttrar till
Johannes’ första husbonde, kommo med brödbitar och lade i
krubban hos både »Gullvifvan» och »Grefvinnan» och
återvände aldrig mer till »sina» kor. Flyttlassen — två små
enbetslass af allt det myckna, som under generation hopats
å Brantåsa! — knekade förbi ladugårdsdörren, och slutligen
kom vagnen med herrskapet själft, och frun ropade: »Farväl,
gamle Johannes! Tack för a...» och gömde hufvudet i
sjalen. Det var grymt och bittert, förstås, men det stora
kvarnbolaget, som hade köpt gården, hade också öfvertagit
nästan alla djuren och Johannes äfven, mot förknappning af
en tia i lönen och två fot råg i staten. Visst sved det också,
men — på landtbruksmötet kommo tre pris och två medaljer
på djuren från Brantåsa.
Det stora kvarnbolaget var just inte mildare mot öfriga
tjänare och underhafvande än mot Johannes; klenaste villkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
