- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
468

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Enskiftet i Skrukeby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vid tillfälle på hösten fingo Anders och Gustafva del af
att de skulle gifta sig en gång framdeles.

— Ja, ja’ kan väl tänka dä, sade Gustafva lugnt.

— Hocken å stuera ska då ble unnantagsstua? undrade
Anders.

— Vet hut, here! Än har ja inte lagt min ske te torres,
å ja tänker inte klä å mäj förr’n ja lägger mäj, tillrättavisade
Kalle.

Det hastade inte med trolofning och vigsel. Allt blef
som förut. Anders han knackade bara ett par blodviten i
hufve’t på en rättare, som han tyckte dansade för ofta med
Gustafva på brukspatronens höstagille, det var alltsammans.

Brukspatronen ägde ett par mantal i Skrukeby by och en
dotter, som han lofvat bort till en löjtnant. De unga hade
fattat tycke för en naturskön backe på ett näs vid sjön, som
gick utmed Skrukeby rågång, och ville ovillkorligen ha ett
sommarhem där.

Då slog där ned en bomb i det fredsälla byalaget:
brukspatron begärde laga skifte för att få sina ägor i byn säkra
och klara, innan han tog i håll med det dyra bygget.

Skrukebyborna tiggde och bådo att slippa, men det hjälpte
inte: den som vill skifta har vitsord i oskiftad by.

Gubbarne svuro öfver kostnaden och gummorna sörjde
öfver den myckna härliga maten till landtmätarn och
skiftesgodemännen; men Gustafva bakade pannkakor och Anders
sprang med landtmätarepinnar i orubbad glädje.

Men när värderingen var gjord och skiftet skulle ske,
befanns det omöjligt att få fason på byn, utan att Kallas gård
blef dömd till »utflyttning», det vill säga den skulle läggas
nere vid ån i ena kanten af byn.

Kalle svor och Johans Stafva grät; men gode mannen
från Trissebo sa rent ut:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free