- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Första delen. I svenska bondhem /
470

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I svenska bondehem - Enskiftet i Skrukeby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ägorna blefvo inte illavurna; men Kallas och Johans
kommo i hvar sin ände på byn.

Det rent som började småteta sig. Båda ville ha
krokhörnen på en gång, båda behöfde slipa på samma stund, och
när Johans Lena hade en ledig stund till att titta i postillan,
så satt alltid Kallas Johanna och läste högt i ’na för Kalle
och heren.

Det blef en sorgesam tid; de gamle snästes i vrärna och
de unga tittade åt annat håll, då de samtidigt sneddade öfver
hvar sitt hörn af gårdsplanen.

Men när de hade rifvit Kallas hus och begynt sätta ihop
det på den nya moden med frontespis och nytt, hvitt timmer
här och hvar, och en riktigt fick se hur de nya inägorna
skulle komma att vetta, så var det ju tydligt att ingenting
mer kunde bli som det varit hade. Anders gjorde i alla fall
ett försök. Han träffade Stafva nere i ängen, slog armen
om lifvet på ’na och slog fram:

— Äss en kunne sälja din fjärding när di gamle tröttna
ve å bonna; för ha ’et ihop går inte?

Stafva riste af sig hans arm, kliade sig betänksamt nedom
knäet och sade spotskt:

— Inte så länge ja lefver! Å den nye gåren nere ve ån,
den bler för granner å sälja naturligtvis?

— Dä vore ju synn på så nya hus, mumlade Anders fogligt.

En söndag efter det de sista spåren af Kallas stuga voro
afröjda, kom Kalle i klädeströja och kryckekäpp in till Johans,
hälsade och satt en half timme och tittade utefter golftiljorna.
Så harskade han sig och sa:

— Dä vurnar säj inte bra mä barnagiftet nu ätter dä här
förbaskade skiftet. Hm!

— Nä dä gör så hundan heller. Te å nu slå ihop
bitarna vore ackerat söm te å köra ihop mä en stut å en
fölsing, tyckte Johan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/1/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free