Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Konduktörens berättelser
- Konduktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konduktören.
Det var en liten, liten badortsunge vid den stora, stora
fashionabla västkusten, som med underbar makt lockat
min håg, mest därför att det utlofvats att Bromsö —
vi kunna ju kalla den så — själft inte skulle vara
»fashionabelt» alls.
— Man lefver där alldeles i naturtillståndet. Man slåss
inte och man respekterar hvarandras egendom; annars är man
ogenerad som på en medelstor Söderhafsö, sa »intendenten»,
som jag träffade i Falkenberg på våren och som lockade mig
ut till Bromsö.
— Går man till table d’hôten i skjortärmarna, bror lille?
— Hm ... nej ... ja, det vill säga, inte precis till
bordet, men på din veranda kan du i alla fall ta af dig rocken,
om du har lust.
Redan detta var ju rätt vackert så där i slutet på
adertonhundratalet, och jag kom — kom för att finna ett diminutivt
Lysekil med kafferep och »gemensamma» utfarter, med
kotterier och kurtis, kvickhufvuden, bicyklister, kortklippta damer
och all annan civilisationens ohyra, inklusive tre rika,
medelålders fruar, som hade ny dräkt hvar middag och slukade
hvarandra med ögonen vid smörgåsbordet med glupande,
nyfikna, afundsjuka, brinnande, hemska ögon, innan de fingo
klart för sig, hvem af dem, som var mest elegant för dagen.
Från de utstyrda damerna flögo mina blickar frågande
och förebrående till intendenten. Han slog ned ögonen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0007.html
