- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
491

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konduktörens berättelser - Konduktören

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och jag fick vara glad, att jag fick någon brödbit. Det var
en af pappas gamle vänner, jag hade att tacka för det.

— Var det inte svårt att så där på en gång byta om
framtidsplaner?

— Kanske — sade den gamle och lät hufvudet
drömmande sjunka ned mot handen — kanske var det så. En
grann rock med snören och don och blanka knappar hade
jag, förstås, alltid svärmat för, men det skulle egentligen varit
en assessorsuniform, för jag ämnade mig i häradshöfdingelära.
Nu blef det en konduktörspäls i stället. Nå, det kvittar lika
hundra år härefter. — Hvar la’ du tändstickorna, tös?

— Ja, det är också ett sätt att studera lifvet från ett
järnvägståg. Nog får man se en hel hop där alltid.

— Ja minsann får man så. Men »intrycken» — som
författarne säga — bli allt en smula »grötiga» och hoprörda för
det mesta. Det blir oftast såna här amerikanska
ögonblicksfotografier, herrn vet, som en får sex för femtioöringen; men
när en far på samma linje några år i stöten och ofta ser
samma fysionomier och känner dem en smula, så kan det
också ibland hampa säj så där blir ett och annat redigt
kopparstick också.

— Hör på, herr Blomdahl, ni måste bestämdt berätta mig
ett och annat från de där tjugoåtta konduktörsåren!

— Så ni sen får göra tidningshistorier och böcker af ’et?
Nej, vet ni, det tror jag inte mina hågkomster duga till; men
vill ni höra på, nog skall jag prata alltid, för när en inga
verkliga, riktiga namn nämner, så kan det då inte genera
någon heller.

— Tack, herr Blomdahl! — Kändes det inte underligt till
en början i rocken med de blanka knapparna?

— Jo, alltihop var konstigt nog då. Jag hade ju knappast
ens åkt på banan förr, innan jag skulle börja lära mig till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free