Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konduktörens berättelser - En smålandspojk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Har du nyckeln till kofferten, Janne? — Glöm aldrig
att ta på dig yllelifvet! — Gud välsigne dig, min lille gosse!
Hälsa moster Julla! — Akta dig för gatpojkar! — Glöm inte
korgen i kupén! — Adjö! — Det är tio skjortor och
sexton näs...
Bom! Där slogs dörren igen och Janne for på egen hand
ut i världen.
När tåget började gå, torkade hastigt ett par tårar, som
glömt sig kvar i de ljusblå ögonen, och pojken tittade
omkring sig rätt krytt vid nästa station.
Där var ett herrskap, som inte fick fatt i en gumma, som
strök utefter det långa, blandade tåget och sålde frukt.
— O, Edvard, kan du inte skaffa mig ett päron! sa frun.
De måtte inte varit gifta länge, för han ville strax ge
sig i väg efter gumman, men så kom jag och ville se
biljetterna.
I detsamma stacks där fram en liten smal, brun näfve,
och en späd röst gnällde på småländska:
— Vell herrskapet kanske köpa desse här?
Det var Janne, som offrade sin mammas sista gåfva för
femton öre. Ett par slantar hellre än de saftiga päronen!
Och han var knappast tio år.
Jag vet inte hur det kom sig, men jag lade märke till
pojken och kände igen honom, då han fyra dar före julafton
i en liten tunn, sliten öfverrock gnodde ut ur kupén i —t
och rätt upp i famnen på de stora, hvita mustascherna.
— A-B i alla ämnen och tre riksdaler öfver på pengarna,
pappa! hörde jag han sa till gubben.
Så gick termin efter termin; den lilla gestalten växte upp,
kinderna blefvo runda och håret var ej längre så krithvitt.
Om somrarna mötte både far och mor vid stationen och följde
honom åter; vid jul- och påsklofvet syntes bara gubben. En
gång hörde jag huru pojken sa så fort han hälsat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
