- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
496

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konduktörens berättelser - En smålandspojk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Pappas rygg var böjd och mustascherna ännu hvitare när
han mötte nere vid —t, men han sken upp som en nyskurad
koppargryta, när pojken for honom om halsen och sa midt
på perrongen:

— Ja har fått påöke: sexhundra riksdaler och allting fritt.

Herr Janne — jag hade ingen aning om hvad han mera
hette — såg ut att vara en så ofantligt städad yngling,
att det riktigt förundrade mig då han året efter steg på
hundrafyran i —d i sällskap med några rödblossande,
skrikande och lindrigt nyktra patroner. Patronerna berättade
historier; Janne med. Patronerna sjöngo lustiga visor; Janne
med. Patronerna drucko konjak; Janne med. Patronerna
skröto med sin konjak — men si var det Janne, som
allvarligt sa ifrån, att en uslare rappakalja kunde han inte tänka
sig, men ifall det verkligen kunde intressera herrarne att en
gång i sitt lif dricka riktig konjak, så sålde han tillfälligtvis
sådan i kommission, och det till priser som omöjliggjorde all
konkurrens.

Detta hörde jag när jag var inne och klippte biljetterna
i —e, och när tåget stannade i —m satt Janne och skref i
sin annotationsbok och kollationerade med patronerna:
»Godsägaren E. Larsson 150 buteljer — kronolänsman F.
Strömkvist 60 buteljer — inspektor S. Kamp 45 buteljer» o. s. v.

När sällskapet så småningom troppat af och Janne var
blifven ensam, satt han så nykter, allvarlig och högtidlig som
en präst på ett husförhör.

Det var på ett nattåg flera år efteråt. Dagen begynte
gry och det började röra sig under filtarna litet hvarstans i
kupéerna.

— Äro vi inte efter tiden, konduktör? Det var eländigt
hvad det går långsamt. Tar det då aldrig slut!

Det var ett blekt ansikte med röda ringar efter tårar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free