- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
533

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konduktörens berättelser - En ko på banan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

heter på bankspråket, nog för att sätta en god del af dem
i fasa och uppror. »Hjälp! Hjälp! Släpp oss ut!» skreko
somliga. Andra försökte kasta sig ut genom fönstren, och
när jag öppnade dörren till en andraklasskupé, satt där en
fin och rar gammal dam, som kraftigt slöt sin unga,
blomstrande dotter i sina armar och stammade: »Julia, min
älskling, sitt stilla! Där kan komma ett stycke af det
exploderande lokomotivet och slå ihjäl oss, om vi gå ut!»

I nästa vagn sutto en ung herre och en ännu yngre dam.
De voro gamla bekanta och tydligen mycket intresserade af
hvarandra. Vid föregående station hade de dock kallat
hvarandra för »ingeniör» och »fröken» och varit så cirklade som
helst. Nu låg hon emellertid halft afsvimmad rakt midt i
hans famn och han gjorde sig ingen brådska, det odjuret,
att för henne klara den ofarliga situationen, fast han ju borde
vetat att det inte ingår i lokomotivets diet att explodera och
kasta sina stumpar hundratals alnar omkring sig, om han nu
var något till »ingeniör».

Där hade varit en kurva på banan och i den kurvan hade
stått en ko tvärs öfver skenorna. Föraren hade gjort hvad
han förmådde för att rädda hennes lif, men hade fått se
henne för sent. Han hvisslade och hvisslade med ånghvisslan
så han kunnat hvisslat ut femton gamla landsortsaktriser. Men
en rödgrimlig ko har ändå styfvare nerver.

Och nu låg hon där på banvallen, stackars kossa,
krossad, ohygglig att skåda, med mörkrödt blod rinnande på den
ljusröda, glansiga huden. Det hade nog varit ett litet vackert
kräk, men nu var hon värre tilltygad än ett kungligt
läroverksförslag när det kommer tillbaks från andra kammaren.

— Du skall inte lida mera! utbrast en ung, hygglig
yngling i studentmössa, och raskt drog han sin slidknif och skar
mödosamt halsen af kon.

— Hvarför gjorde harrn dä? sa eldaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free