- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
572

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokfruns iakttagelser - En objuden gäst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i närheten, men jag var lycklig nog att lägga beslag på honom
i förbifarten och anhåller nu, att herrskapet såsom ett utslag af
gemensamma känslor i denna stämningsfulla stund, hvilken en
nådig försyn åt oss utmätt att gemensamt glädjas på, ville
besegla vår välkomst medelst en skål för kommissarie Walldin!»

Efter en stund ropade ingeniören åt frun, som var inne
hos oss för att se till att också vi fingo vår del af kalaset:

— Slå dig ned vid flygeln ett ögonblick, Viola lilla! Jag
fick just nu höra att kommissarien här är en framstående
gluntsångare. Se så, i posityr, bror Walldin; jag sjunger
själf magisterns parti!

Aldrig hade flygeln klingat bättre.

När gästerna voro resta, satte ingeniören sig på
verandasoffan med frun i knä’t och en flaska vichyvatten framför sig.

— En härlig afton, Viola min!

— Ja, en förtjusande dag! Allt lyckades så
utomordentligt. Den där kommissarien var ju riktigt hygglig, du. Måtte
nu Lina bara akta sigillet på buffeten! Hur länge skall det
sitta, älskling?

— Bara tills Bobbe får mynt.

— Och det blir snart, Robert?

Allt kommer mycket för snabbt för den, som äger
liten Viola!

Ja, det var ett par tosingar från början till slut, men
lyckligare människor ha aldrig trampat jorden.

— Hvad har det blifvit af dem? Jag gissar han upphört
med godsägarskapet.

— Länsmannen plägade så lifligt umgänge i huset, att de
på två år blefvo af med allt hvad de ägde och hade. Men
det gör ingenting nu, för nu har han en bra plats i Stockholm,
och båda äro lyckligare är någonsin. Amanda såg dem på
utställningen där och de sågo fullständigt nyförlofvade ut.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free