Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kokfruns iakttagelser - Afskedsfesten hos ingeniör Ljungblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för den händelse jag skulle få en slagattack vid steken eller
rymma vid desserten.
— Tackar så mycket, men jag är inte van att ta
betalning förrän jag gjort arbetet, sa ja lite snäft.
— Storslagna affärsmoral, högsinnade finansprincip, hvar
fick frun den ifrån! Se hit, flickor, hören och veten, att här
lägger jag två riksbankens tior i Amandas spegellåda, och
träffar något mänskligt mig i otid, så är detta kapital
deponeradt för fru Holms räkning! orerade han.
— Ä här några så’na där ... så’na där damer i dag?
frågade jag när han gått.
— Nej, för all del, inte utan vi, om det är så att
hennes nåd täckes att se oss för sitt ansikte? sa den slinkan
Amanda.
Jag höll på att slå henne i synen; men tjugo kronor ä
pengar och det är en kristens plikt att lida och fördraga.
Och att tänka sig att han var gamle borgmästarens enda
barn, som fått bildning och gjort uppfinningar och ärft en
fjärdedels million och kunde få hvilken flicka han ville! Om
han ändå rest bort och haft sitt elände för sig, som andra
hyggliga herrar, som sitta både i kyrkoråd och skolråd! Men
nej, Gudbevars, här hemma i denna lilla sta’n, där det spörjs
i ena ändan om man snyter sig i den andra, hade han det
allra mesta af sina synder och fruntimmer och vilda
tillställningar, fast han reste visst också, både till Tomelilla och
Paris.
Där voro inte många stadsbor på kalaset. En del af
de mest lifvade ungkarlarne och så främmande herrar, sådana
där »artister», en som spelte fiol och en som spelte piano
och så tre målare, sa Amanda, inte hederliga handtverkare,
förstås, som stryka sitt skåp och ta sin betalning, utan så’na
där, som måla fruntimmer utan kläder och skogar utan trä’n
och ingenting få sälja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
