Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundrakronas lefnadslopp - Hur jag fick min stora blessyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men han var redan borta.
Hon tittade förskrämd på den sönderrifna sedeln, men
till slut knöt hon in den i hörnet på sin näsduk och styrde
med långsamma, tvekande steg in på kommissionskontoret.
»Lena Jönsdotter? Ge mäj si! 418. Nej, för Lena
Jönsdotter finns ingen plats ... ännu.»
Hungrig och förtviflad smög hon sig bort till det usla
härbärge, hvars runnare fått fatt i henne samma dag hon
kom upp till Stockholm. Läte hon bli att äta, så räckte
kanske pengarna till för ännu en natt ... tjugofem ...
trettiofem ... fyrtiofem öre och — en half hundrakrona.
Och åter kom en ruskig, dyster Novemberdag och hungern
sved värre än förut, men ännu fanns ingen plats för 418,
Lena Jönsdotter. Ännu en natt och så var det torsdag och
samma svar på kontoret, och så blef det afton igen.
Min unge ägare hade väl beräknat sin tid. När klockan
fattades fem minuter i 8 stod Lena på trappan. Och så
snyftade hon och vände om och gick ett långt stycke. Men
nu var hon fem minuter öfver ... tänk om han ej väntade
längre ... då fick hon ligga på gatan i natt ...
Ännu en minut och hon stod i hans rum.
— Nej, ser man på! Min unga väninna från »Sönnerbo»!
Nå, jag var tämligen säker om visiten och har inrättat mig
därefter ...
Han öppnade en tapetdörr och tog fram en välförsedd
smörgåsbricka med en portvinsbutelj i midten.
— Seså, mitt barn ...
Med darrande hand löste hon upp sin solkiga näsduk och
lade min ena halfva på skrifbordet.
— Ja velle ... velle bara lämna den härne tebaks ... ja
vell hvasken ha hele äller halfve, men om harren å gått
hjarta ... ja har allri tiggt i hela mett lif ... men om han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
