- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
672

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En hundrakronas lefnadslopp - Med julhälsning än en gång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med julhälsning ännu en gång.



Bland det skarpaste, jag varit i viften utan rast eller
ro, var en höst på 1870-talet uppe i Norrland. Jag
hade kommit dit vid en remiss till ett bankkontor
tillsammans med några kamrater, och det var tur att jag ännu
då för tiden var någorlunda stark, ty annars hade jag snart
fallit i trasor.

Den ena kvällen kunde jag tillbringa uppe i ett fint rum
å stadshotellet i Sundsvall, där träpatronerna läto korkarna
springa och sedlarna flyga vid festlikvider och spelbord. Jag
såg huru rika, fina herrar, eller sådana, som åtminstone ville
te sig fina och rara, så småningom kröpo ur skinnet vid de
lifvade lagen, ej allenast det fina bisam- och bäfverskinnet i
respälsarna, utan ock det — glatta, polerade och städade
skinn, som under normala förhållanden täckte deras anleten.
Svordomar haglade, jag bytte ägare vid spelbordet flera
gånger i timmen och slängdes ibland i bordskifvan med en dunk
af kraftig näfve, som röjde fullständig drängfason. Och
beskyllningar för försök att »korrigera Fortuna» saknades heller
icke i dessa sällskap, där flera af deltagarne dock tydligen
voro verkliga gentlemän, som antingen af affärsförhållanden
tvingats med i dessa lag eller ock ramlat in där händelsevis
en gång, i hvarje min röjde sin vämjelse och troligen lämnade
dem för alltid.

Den andra kvällen kunde jag tillbringa bland verkligt
fina affärsmän och hyggliga karlar däruppe. De spelade nog,
äfven de, och kanske lika högt, men vunno som herrar och
förlorade som gentlemän och hade urbana, förbindliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free