- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen. Konduktörens berättelser m. fl. /
703

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doktorns kusk - När döden klappar på

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

apoteksdroppar som en flicka hade, den di satte på cellerna för
fosterfördrifning, di kallar. Men den stackars häktade flickan röjde
honom inte, och så fick han lof skiljas från målet. När
han då kom ut på trappan till häktet där han rannsakats, sa
di att där väntade många skjutsar från hans hemtrakt med
pannkakor och brynostar i vagnslådorna, och att hans vänner,
de andra gudsbarnen, gräto som om en piskat dem.

Men då sa di, att Kalle skräddare bara stannade på
trappan, sträckte ut båda näfvarna och sa:

— Käre, hvi klagen I? Står det ej skrifvet: »Genom
mycken bedröfvelse skolen I ingå i Guds rike!»

En gång, när vi höllo midt för missionshuset och folket
kom ut, var där en stackars pojke, som bar hufv’et i ett
knyte, för käftarna voro alldeles rysligt uppsvällda och han
såg mycket eländig ut. Doktorn tittade skarpt på honom
och sade:

— Du har gammal elak fistel och får kräfta i käften om
det där inte skötes om. Kom till mig i morgon, skall jag
titta om eländet. Alldeles gratis, förstår du!

Stackarn skulle just till att tacka, då skräddare-Kallen
stack upp sitt lea tryne och smilade och sa:

— Däraf göres intet behof! Förthy han hörer till dem,
som hafva löftet: »Herren är din läkare! Herren är din herde;
dig skall intet fattas!»

Min doktor var en fin karl och svor sällan; men när vi
foro utför backen, gaf han sig själfve den fule på, att hvad
som fattades Kalle skräddare själf, var ett ärligt godt kok
stryk.

Men han fick det som var värre.

En morgon när en bonde, som bodde i närheten af
missionshuset, for till torget i staden, svängde han upp och
bad doktorn genast fara till predikanten Pettersson, som var
så rysligt illa sjuk i feber.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/2/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free