- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Andra delen /
718

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Doktorns kusk - När doktorn gjorde boskillnad hos rusthållaren i Mo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hennes lif, men om hon kan räddas, får hon ej vidare vistas
på ett ställe, där det finns en sådan där hemsk trappa;
hon ...

— Nu kan det vara nog med gyckel! Vet hut, din
förbannade plåsterprins och laxativ-Kalle! skrek rusthållarn och
rusade mot doktorn med knuten hand och blodsprängda ögon.

Själf trodde jag ju i det ögenblicket att doktorn plötsligt
blifvit spritt, skvatt tokig; men det måtte nu vara med det
huru det ville: min käre, älskade husbonde fick ingen röra,
och därför tog jag rusthållarn ett fast tag i strupen och
kastade honom mot väggen. Då ville pojken naturligtvis flyga
mig i håret och smeden skilja oss åt; det höll just på att bli
en snygg historia. Men bägge lymlarne, både far och son,
fällde händerna och stodo som lamslagna, då doktorn
allvarligt sade:

— »Fall på källartrappa» eller »lifsfarligt våld å hustru»!
Lydnad eller Jönköpings cellfängelse! Välj fort, mördare!

Nu begrep jag schäsen. Skurken tycktes också begripa,
torkade svetten ur pannan och teg. Doktorn återtog sin förra
ton, hvars skärande hån jag nu förstod.

— Alltså, hon måste, så fort hon kan flyttas, om hon blir
vid lif, bort, långt bort från denna farliga trappa. Vid den
tiden tror jag rusthållarn kan ha slutat i Ronneby och
pojkarne besett Norrland tillräckligt. Jag skall skrifva.

— Tackar ödmjukast, men är det kristligt att vilja hindra
mig att vara hos min hustru? mumlade rusthållarn.

— Nej, det är det inte, och därför skall hon också
snarast möjligt upphöra att vara er hustru. Själf har hon länge
önskat det, fast hon skrämts till tystnad. Nu blir det allvar,
rusthållare. En man med sådana källartrappor behöfver en
hustru med starkare kroppsbyggnad, tyckte doktorn.

Rusthållarn kvicknade vid igen och sprang upp och såg
ut som om han fattat ett beslut. I trotsig ton utbrast han:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/2/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free