Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Kvällsol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de sin fliicka »gå upp igen», upp på baler, soaréer och
sällskapsspektakel. Det var ju prima vara, det måste bli nya bud!
Det var då gamle baronen bjöd öfver; han bjöd sitt
Wollmarsholm och hela sitt lösbo, sina gamla goda aktier och
sina stora, ljusa, med konstverk fyllda salonger. Hon skulle
vara hans raraste byst, hans finaste studiehufvud och han
skulle köra henne i sidenklädd landå efter mörkbruna
hannoveranare. Det lilla vaxgula skelettet i vänstra hörnet fick hon
på köpet; hon behöfde ju inte värdera det till något alls, om
hon inte ville; likviden borde räcka ändå.
Och den räckte. Visserligen sade Anna nej. — Vänligt
och mildt underrättades hon då om att hon »inte förstod sitt
eget bästa».
Det hjälpte inte.
Så tillfrågades hon om hon ville tillfoga sina ömma
föräldrar en sorg, »som skulle lägga dem i en förtidig graf».
Anna frågade om det vore bättre att de lade henne i
grafven.
Men pappa var ruinerad.
Så finge han göra konkurs. Hon kunde, hon ville inte
sälja sig, inte ens mot extra kontant att betala vid
uppvisandet i krans och krona.
Men pappa kunde inte göra konkurs. Han hade ett
papper i banken med grosshandlare Eks och kamrer Bovalls
namn ...
Än sen då?
Men Ek och Bovall hade ... hade inte ... skrifvit de
där namnen ... själfva ... Pappa hade i sin stora nöd ...
han hade ... herre Gud, ville då Anna se sin egen far på
cellfängelset?
Nej, det ville hon inte, och så föll klubban, och så
uppsattes auktionsprotokollet och sedan upplästes det från
predikstolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
