- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
775

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Hans lifsverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig för hans arbete, men ändå aldrig riktigt kunde »följa med»
hans sträfvanden och beräkningar.

— Men, käre Anders, så säger du jämt, och ändå ökas
personalen år från år. Du började med femton man och nu
har du sjuttio, svarade fru Karolina helt beskedligt.

Då såg herr Anders på henne, som man ser på ett litet
barn, för hvilket det ej lönar sig att närmare utveckla en sak,
skrattade och gick ut igen till sin kära musik: de pickande
spindlar och surrande hjul.

Under det arbetspersonalen mer än fyrdubblats, hade
produktionen tjugodubblats, det var hela saken.

Naturligtvis gladde det Anders Nyman, att vinstkontot
svällde för hvarje bokslut och att han längesedan var
millionär, men tio gånger mera gladdes han åt arbetets regelbundna,
utmärkta gång, åt åsynen af det lilla samhälle han skapat,
åt de präktiga fabrikssalarna, de goda, väl ventilerade
arbetarbostäderna, åt sina profryttares triumfer, åt den väl
makadamiserade fabriksgatan, åt det stolta ljudet af ånghvisslan,
som hvarje morgon kallade sjuttio arbetare till verksamhet.

Penningen värderade han, men sitt lifsverk älskade han.

Därnere i dalen, där verkstäderna nu lågo, där hade för
femtio år sedan varit ett bofälligt färgeri med otätt torftak,
med två gesäller, som söpo, och en liten blek, mager gosse,
som svalt och fick stryk.

Gossen var Anders Nyman.

Sen hade det gått uppför, segt, oemotståndligt, steg för
steg. Det lilla hvita, luggade hufvudet lärde sig räkna och
kalkylera, den skrämda, späda stämman lärde sig befalla och
göra sig åtlydd, det magra, insjunkna bröstet höjde och höjde
sig tills Vasakraschanen satt därpå.

Och i ån växte dammar och i dalen hus, och på samma
plats, där den lilla kitteln, som utgjorde det gamla färgeriets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free