Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - »Förvandlingens lag»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hennes slanka, vackra gestalt var blifven tunn, hennes
kinder hade mist en hel del af sin fyllighet och det mesta af
sin friska färg, där voro små skarpa streck vid mun och ögon,
som snart skulle växa till rynkor, och så hade hon ... hade
hon ... löständer ... Månne han sett det redan?
Hans hjärta fylldes af djupt, oändligt medlidande. Under
det mödorna och kampen därute skärpt hans krafter och
framgången lifvat hans mod och han växte större och
starkare dag för dag, hade hon gått här hemma och längtat och
vissnat och trampat i samma nötta arbetsspår dag ut och
dag in, år efter år. Ryggen var ej riktigt rak och huden å
de magra fingrarne så sträf, så sträf. Det var länge sedan
den sista hushållerskan flyttade från Gårdsäter.
— Din »vackra» Eva är länge sedan borta. Jag skref ju
att du skulle finna mig mycket förändrad, älskade ...
hviskade hon med bruten röst.
Då var det honom som om hvarje blodsdroppe på en
gång strömmat till hjärtat. Han öfverhöljde hennes ansikte
med kyssar och stammade:
— Hur kan du ha hjärta att tala så i denna saliga stund!
För mig är och förblir du alltid jordens skönaste kvinna.
Han sade lyckligtvis sant. Hon hade grott för fast in i
hans redliga, trofasta hjärta för att någon där skulle kunna
göra henne platsen stridig. Men ändå ...
De hade vuxit upp tillsammans och ingen af dem hade
haft en tanke, som ej den andre visste om. Deras själar
och då för tiden ganska trånga idékretsar voro i all
hufvudsak desamma. I en viss ringa mån hade de också utvecklat
hvarann, och på samma gång deras kärlek växte starkare,
hade de blifvit andligen afhängiga af hvarandra. Det hade
aldrig fallit någon af dem in att detta kunde blifva
annorlunda. De bref, de växlat, handlade ju bara om kärlek,
längtan, framtidshopp och yttre fakta; hur långa de än voro, fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
