Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Kusin Thilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja, käre Wille!
Om ett par år kom han dit med sin unga fru. Moster
och morbror sökte vara så vänliga som möjligt, men deras
anleten lade sig ofrivilligt i bistra veck, och det var som
hade en isande vind gått igenom den annars så blida,
hjärtevarma kretsen. Den unga frun visste allt; en blodröd sky
gled öfver hennes kinder och hon såg ut som om hon
velat brista i gråt. Wilhelm böjde sitt hufvud och hans
stämma darrade, då han hastigt hviskade till Thilda:
— Ack, håll af henne du en liten smula!
— Ja, käre Wille! log hon tillbaka och öppnade stora
famnen för henne, som stulit från henne allt.
Konsul Lundeqvist var i färd med sin andra million, och
där voro ej mer än fyra barn. Där haglade anbud öfver
Thilda, goda, lysande anbud, men då hon alltjämt tackade
och sa’ nej och blef öfver trettio år, började de unge
männen, som kommo i huset, slutligen att i stället slå sig ut för
syster Agathe. Ibland grät mamma Lundeqvist, slog
armarna om sin förstföddas hals och snyftade:
— Att du aldrig kan glömma honom! Det blir din död,
flicka!
Det hade ingen fara. Thilda var för osnörd, för
kärnsund och för bred om axlarna att lägga sig ned och dö af
kärlek. Men djupast i sitt hjärta gömde hon
barndomsvännens bild och ingen annan fick tanken måla däröfver.
Då blodet är varmt och hjärtat ungt och visar åt tvenne
håll, vill det till att välja det rätta. Wilhelm hade valt fel.
Ingen af makarna var tillräckligt dålig för att göra
äktenskapet till en olidlig kamp; det blef ett af dessa där man
»sliter sin tid» och bevarar skenet för världen; men då den
unga frun efter några år gick bort dit, hvarifrån ingen
återvänder, blef detta för Wilhelm visserligen en uppskakande
tilldragelse, såsom alltid då ett dylikt band slites, äfven där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
