- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
916

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Nummer 1,054

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jag vet inte om svalorna säga något på sitt språk, då de
under pilsnabba vingslag uppe i molnen för första gången
komma öfverens att till kvällen söka skydd under samma
takås. Men de båda unga vid den kullfallna furan sade
ingenting, då de för första gången slötos intill hvarandras bröst.
Den doftande skogen, den varma solen, fågelsången, dunklet
därinne under de gröna hvalfven talade för dem båda, och
så kom det sig att man växlade kyssar såsom dufvorna i
stället för löften såsom kulturmänniskor.

Och så blef det höst ...

*     *
*



Nummer 1,054 var en munter pilt med blondt hår, röda
kinder och ett fulltonigt skratt, som han inte sparade. Han
bar sitt nummer som soldat i denna hemlösa armé utan
förfäder, som har hela världen till valplats och barnhuset till
intendentur.

Där hade kommit »äldre, barnlöst folk», två eller tre par,
och i barnhuset sökt hvad som nekats dem af försynen: ett
litet, värnlöst väsen att älska och fostra. De hade alltid
stannat en lång stund hos Nummer 1,054 och hviskat till
hvarandra: »Ett vackert barn», men så hade de gått sin väg.
Det var något halfvildt, skyggt och trotsigt i blicken hos
detta »nummer», som skrämde de »äldre och barnlösa», och
så vände de sig hellre bort och valde någon liten snäll, blek
flicka, med täppt näsa och tydliga spår af rachitis, till sin
ålderdomströst.

Men 1,054 kom till sockenskomakaren i Hammarby mot
vanligt inackorderingspris. Där hade han det godt och bra,
fick äta hvad mästers egna nio barn lämnade och i
fullkomlig frihet leka med läderbitarna under sulbänken i blötbaljan.
Emellanåt snyggades han upp, fick äta sig riktigt mätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free