- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
940

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Mamsell Kristina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

protesterade mot hvarje annan hjälp än »motter Tetins», då
tyckte hon att hennes lön var öfvermåttan stor och ljuf.

Och när patron Dahl kom hem från någon resa, och
bordet stod dukadt med det bästa, huset så där i
hvardagslag kunde bjuda på, och patronen var både hungrig och trött,
då såg han orolig ut och petade i anjovisen och kom sig
inte riktigt för med fläskkottletten, fastän han beklappats af
både hustru och barn, förrän det bleka, vänliga ansiktet med
det tillbakastrukna håret blifvit synligt i salsdörren, och han
fått krama en mager, skroflig hand och slunga ut sitt vanliga:
»Åh se, hur är det med mamsell Kristina?»

Allt efter som fru Dahls hår grånade, patronen blef däst
och fet, mamsell Kristinas hy blef mera gul och hennes rygg
mera böjd, växte där i huset upp en krans af unga söner
och döttrar, af hvilka de flesta aldrig mindes den tid då
»motter Tetin» ännu inte fanns där. Det var som hade de
alla haft två mödrar; och alldenstund mamma Dahl ju bar
ansvaret inför Gud och människor att inte de små växte upp
till några riktiga vildkattor, och således stundom måste vädja
till det späda skinnets känslighet, men mamsell Kristina var
bara idel ömhet, kan det nog hända, att hon under denna
period blef mera älskad af de små än till och med mamma
själf.

För allt visste hon råd. Hon hade reda på huru man
skulle förekomma sot i hvete. Hon inträngde i hönornas
själslif och utforskade hvarför de värpte vindägg och
krånglade med »liggningen». Hon förstod till punkt och pricka
att taga vinfläckar ur bordlinnet och hvarför den grimlige
kalfven inte ville trifvas. Och när Stall-Johan kom hem från
skogen med ett stort, gapande sår öfver högra ögat, och
pigor och barn skreko, och fru Dahl höll på att svimma, och
ingen visste hvarken ut eller in, var det en liten mager, stadig
hand, som varligt förde undan den tjocke, rådville patronen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 14 23:44:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/3/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free