- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen /
948

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Gamla herrgården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Herre Gud, stucko de uslingarne er, fröken Elise?
Får jag lof hjälpa ... litet jord på i första ögonblicket är
så bra ... ursäkta, kragen hindrar ... Se, nu blef det bra ...
hm ... Se där, litet längre ner, har det tagit ... hm ...
lyckliga bi!

— Så ni pratar, herr Axelson! »Lyckliga bi!» Man säger
ju att de förlora gadden och dö då de stungit?

— Det ... det ... skulle jag också gärna göra, fröken
Elise ...

På eftermiddagen kommo grannarna. Ut med runda
bordet under kastanjen på gården! Kaffe och hembakta bullar.
Pigor och politik. Spela krocket och kasta krans. Den nye
adjunkten och inspektoren på Hamra. Resa eller inte resa
till brunnsbalen, det är frågan. »Om pappa ändå ville ta
reson med de där nya gullskinnsskorna!»

Ack, snart finns här inga »landtflickor» mera. Det är
skada. Det var dock bra det där gamla virket, som våra
farmödrar voro gjorda utaf. Inte fullt aristokratiska. Lite
breda om handen och lite långa på fotbladet måhända; men
den handen höll trofast lifvet ut i lust och nöd, då den fattat
en annan, och de fötterna blefvo sent trötta. Nu börja
snörlifven, pensionsbildningen och pianoklinket komma
blodomloppet att hämmas och ryggkotorna att skjuta ut ur ledet på
landtflickorna också.

Men ser du noga upp och hör du säkert efter, där du
sitter på expresståget, klämd och knuffad, trött och utledsen,
med tomhet i själen och rynkor på pannan, så kan du ännu
hitta på att få se »den gamla herrgården» sådan den
byggdes på 1830-talet, och under dess trefna, skyddande
trädkronor träffar du ännu på en och annan hjärtklämma af det
urgamla, präktiga slaget, med bruna kinder och lagom
mycket fräknar, friska tänder och bred midja, flickor, som inte
veta hvad anemi och bleksot vilja säga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 10:02:21 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/3/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free