- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
964

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Fröken Solstråle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemmet blott för att i den korta sommarnattens drömmar bärga
dagens solstråleskörd.

Men så kom en dag, då de ljusa drömmarna veko från
liten Jennys hufvudgärd, då Gösta åter lämnat hemmet och
saknaden lärde henne känna sitt eget hjärta. Ack, Eros är
ljufvast, då han yrvaken och omedveten jollrar efter rosig
morgonblund och tafatt leker med röda kinder och unga
hjärtan. I samma ögonblick, han blir riktigt vaken, parar sig
ofta kärlekens ve med kärlekens lycka, och suck och tår bli
tvillingbarnen af deras förening.

Det blef Oktober och dagarna blefvo skumma.
Förfäderna på salsväggen togo på sig bistra miner och rynkade
pannor, och när Jenny kom och hämtade något ur den stora
buffeten och vördnadsfull mötte deras blickar, var det
alldeles, som hade de hviskat: »Hvart vill du hän, lilla solstråle?
Du får leka kring kind och värma kring härd, men försök
inte att på allvar klänga dig fast vid vår hjärtskölds korsade
svärd och glänsande hjälmar!»

Och änkenåden styrde till utrustning åt Göstas hem, när
han en gång skulle ha sitt eget, och Jenny fick arbeta med;
och där var en pianoduk, som var det vackraste af alltihop,
och den var alldeles färdig så när som i ena hörnet. »Ser
du, min lilla, det kunna vi inte göra förrän vi få veta det
andra vapnet», sa’ hennes nåd.

Var det väl rimligt att Gösta skulle kunna gifta sig med
en, som intet »vapen» hade!

Ack, detta »andra vapen», som ännu ingen visste hur det
såg ut, det hade redan genomborrat liten Jennys hjärta!

Allt efter som Jennys leende vissnade bort och det muntra
kvittret dog och de fina fingrarna blefvo alltmera
genomskinliga, där de behändigt veko och tråcklade och broderade åt
honom och henne med det andra vapnet, blef det friherrinnan
så underligt trångt om hjärtat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 14 23:44:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/3/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free