- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
973

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Änklek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brukspatronens majgille? Å, hon höll väl som bäst på med att
förljufva lifvet för en länsman eller sågverksinspektor där uppe
i Norrland ...

Omsider nödgades kammarrådet medge för sig själf att
han började bli gammal. Målen trasslade ihop sig däruppe
i verket. Nå, det var då världsligt, men en vacker dag när
tricken i priffe gick förlorad genom hans försummelse att inte
svara på invit, blef han hemsk till mods, beslöt att äta hemma,
sätta eget hushåll och »ta en människa att se om huset».
Det var då spelbordet i lilla salongen fick vika för en
toalettspegel och fröken Svensson kom med sina fem utmärkta
betyg, intet under fyra år på samma ställe.

Fröken Svensson hade sett sina femtio vårar och hade
en vårta på öfverläppen, från hvilken små, hvita hår stodo
ut som en buske. För resten var hon snäll och bra och
gjorde makalösa omeletter.

Omeletterna blefvo allt bättre, podagern allt värre, och
till sist utgjorde fröken Svensson kammarrådets snart sagdt
enda sällskap. Där sutto de båda gamla och småpratade
lugnt och passionsfritt om allt möjligt, om maten och
möblerna, om att kammarrådet fått afsked med pension och
fröken Svensson förkylning med bröstsveda, om nyheterna i
Dagbladet och om pigornas slarf. Ibland gingo tankarna
tillbaka till ungdomens dagar, och så kom det till en dag, att
fröken Svensson beklagade kammarrådet att han var så ensam
och inte hade någon annan, som brydde sig om honom i
hela världen än en sådan gammal »flicka» som hon.

— Alldeles nog, alldeles nog, kära fröken Svensson ...
aj, den förb ... foten ... jag är så nöjd, så nöjd, vet hon.

— Men, förlåt min näsvishet — har aldrig kammarrådet
varit kär?

— Prat ... dumheter ... nå, för henne, som är en
gammal, vettig människa, kan jag då säga att jag i hela mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 14 23:44:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/3/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free