Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Höstsvärmeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trettionioåriga hjärtat. Hennes gestalt blef rak och hennes
steg spänstiga, där kom ett lifligt, oroligt uttryck öfver hennes
ögon, och herrarne inne på »Hvita örnens» kafé, som sågo
henne gå förbi på trottoaren, mumlade: »Tusan till män’ska
att bibehålla sig!»
Efter den första veckan kände hon ej mera igen sig själf.
Det var som om hennes hjärta vaknat efter flerårig sömn.
Var det möjligt att hon lät honom komma och gå utan en
smekning, utan ett riktigt innerligt ord, komma och gå dag
ut och dag in ... och han? Huru hade det kommit därhän?
Och hon såg på sin store pojke femteklassisten och på
honom i andre och på flickorna och undrade huru det gått till
att de blifvit så stora och — pappas och mammas hjärtan
så små!
Frånvaron verkade med en förunderlig makt.
Hennes känslor stormade tillbaka i tiden, ett år för hvarje
dag, och den dagen på hvars afton han skulle komma hem
med halfelfvatåget, var hon åter nästan den tjugofyraåriga,
längtande, bäfvande bruden.
Hon var rent som tokig, gamla, respektabla frun!
Jungfrurna tittade förvånade på henne, då hon bad dem lägga
sig i vanlig tid. Hon ville själf hämta häradshöfdingen vid
stationen och själf hålla tésupén i ordning. Kappsäcken finge
vara till i morgon. Han i femte fick 75 öre och de andra
barnen 50 öre hvar för att de skulle gå tidigt till hvila, »så
att de inte voro för trötta till skolan»; de fingo ju hälsa på
pappa i morgon.
Hon sprang själf till charkuterihandeln och valde, och log
då hon fått ihop precis samma saker, som han brukade tycka
så mycket om de där ensamma, gamla kvällarna för längesen.
Och så téköket, putsadt och blänkande, och så en liten half
champagne. Och så när de sutto ensamma, tätt, tätt intill
hvarann i den lilla soffan i hans arbetsrum, som förr, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
