- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
1005

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - När solen faller på

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När solen faller på.



Dag liknade dag och när de hunnit till fyra eller fem
i veckan kunde hon ej längre i minnet hålla dem
åtskilda.

De gamla, pärlfärgade enkeldörrarna vredo sig på sina
gångjärn, öppnade och slöto sig, som hon sett dem göra i
tre och trettio år, och nästan hvar gång de öppnade och
slöto sig visste hon, hvilket ansikte, som skulle titta in och
hvilken person som skulle komma och gå genom rummet.
Och annars hörde hon på stegen om det var pappa eller
mamma, bror Algot eller Stina eller syster Elly.

Samma förvildade törnrosbuskar slogo sina grenar emot
de nedre salsrutorna, som i Evas barndom; om hösten och
tidiga våren gråa, fula och nakna, om sommaren med små,
anspråkslösa blommor och om vintern med ispiggar.

När klockan ute i salen, den gamla klockan, som mamma
fört i boet, slog sex, ruskade Eva på sig, kröp i kläderna
och gick ut i sal och kök och skafferi till sina plikter, de
samma plikterna år ut och år in, sysslor, som hon numera
nästan skulle kunna utföra i sofvande tillstånd. Knaggarna
i köksgolfvet blefvo större och mera framstående, märket på
skafferidörren, där mamma och hon och gamla Stina i
decennier fattat tag, blef mörkare och djupare, den gamla
hackhon, där de hackade köttet, mera urgröpt, och råtthålen
nere vid panelen större och större; annars var allt sig likt.

Den gamla klockstapeln vid drängstuguflygeln hade
ruttnat ner och en ny förts upp, men den rostiga klockan, hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 14 23:44:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/3/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free