- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
1006

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - När solen faller på

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

manande ljud en humoristisk stalldräng för femton år sedan
öfversatt med:

»Små drängar,
Kommen till
Blå välling
Och sur sill!»


den var densamma. Klockan 8 kallade den folket till frukost,
klockan 9 till förnyadt arbete, och då tog Eva fatt på Elly
och började plugga med henne, som hon en gång gjorde
med Anna, Gustaf och Algot, om Åreskutan och
Ynglingaätten och 76 i 414 och döpelsens sakrament.

Och medan Åreskutans höjd och vattnets och ordets
verkan utreddes, ilade ofta de flitiga fingrarna fram öfver en
stickstrumpa eller spetsvirkning till salsgardinerna, medan
trötta ögon stirrade ut genom fönstret på de fem lönnarna,
som hon sett växa upp där borta vid staketet och uti hvilka
hon kunde hvarenda gren utantill.

Och middagen kom och nya sysslor, och ett par gånger
i månaden hände det också att någon främmande kom.
»Främmande!» Åh, Eva kände till hvarje ord de skulle
säga, hvarje rynka i deras kjolar och hvarje föremål i deras
arbetsväskor.

Grått i grått. De en gång hvita halmtaken å
ladugårdshusen voro gråa och sågo ruskiga ut. Den hvita färgen å
mangårdsbyggnad och flyglar hade fallit af och lämnat gråa
väggar. Pappa, mamma och gamla Stina voro också grå,
och själf hade hon funnit att grått klädningstyg höll sig
bäst i kök och mjölkkammare.

Så kom natten och hvilan. Oftast sträckte hon ut sig
på bädden och somnade genast, utan tankar och minnen,
utan vemod eller glädje, som ett trött arbetsdjur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free