- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
1026

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Kandidatens julotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ljusen skeno öfver fullsatta bänkar. Gamla, väderbitna
bönder, böjda af år och arbete, enkla, tarfliga kvinnor af
folket, som slitit och släpat året långt, gamla, skrynkliga
gummor med darrande hufvuden, som väl knappast mera
någon julotta skulle vända sina skumma blickar mot
nummertaflan för att söka rätt på psalmen, ljushåriga, blåögda,
tunnklädda barn ur armodets hem; alla sutto se där med ett
uttryck af lugn och hvila öfver de skiftande dragen. Det var
som om julens ängel med sin vinge för ett ögonblick sopat
bort oron i deras lif och bekymret i deras hjärtan.

Kandidaten tog plats på orgelläktaren. Hans blick for
ut öfver templets rund. Där framme satt pappa bredvid
gamle komministern. Hvad hans hår var hvitt, då man såg
det så här uppe ifrån! Hade tunga tankar på ende sonen
blekt det snabbare? Där, andra sidan gången, lutade
mamma sig öfver psalmboken. Hvad det kära ansiktet var
skrynkligt och gammalt! Hade hennes eget barn plöjt de
där fårorna så täta och djupa?

Och vid moderns sida satt Julia, vännen från lifvets lek-
och vårdagar, flickan med den ljufva, jungfruligt rena blicken,
med den fria, höga pannan, som säkert inte kunde lösa
något enda af tidens moderna »kvinnoproblem»; — kanske
bara det gammalmodiga problemet att bereda lifslång lycka
åt den man hon skänkt sin tro. Det var ett par skarpa,
allvarsamma linier omkring den täcka munnen, som inte
varit där förr. Hade de vuxit dit under tankar på
barndomsvännens långa tystnad?

Orgeln brusade och jublade fram sitt:

»Var hälsad sköna morgonstund!»


Vackra toner! Du är ju en riktig virtuos, gamle
landtklockare! Eller kanske det kommer sig däraf, att ditt
instrument i dag är så väl stämdt i samklang med
strängaspelet i våra egna bröst!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 14 23:44:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/3/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free