- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen /
1041

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - »Knä-kamrater»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och de läste, tänkte, svärmade och drömde om
framtiden tillsammans, och på Livius fingo de slut, och
kraftprofven på skolgården vuxo de ifrån, och så en dag, utan
att de knappt själfva visste huru det gått till, stodo de med
hvita mössor på unga hufvuden. Edvard liten, spenslig,
oansenlig, som förr, och med »jämnstrukna» betyg, Thor hög
och ståtlig med många laudatur och många premier.

Till Upsala drog Thor Lundmark för att »läsa på
graden». Om några år vore docenturen gifven, och sen berodde
det ju, förstås, på omständigheterna när professorsstolen kom.
I Lund hade Edvard Bergelin en moster, i hvars hus han
skulle bo medan han tog sin lilla kansliexamen; alltid skulle
det väl finnas någon vrå i ett ämbetsverk, där en stilla,
hygglig yngling kunde tjäna sitt bröd på en anspråkslös
plats.

Men skilsmessan var bådas dittills bittraste sorg i lifvet;
i den gamla stadshagen, vid kumlet i skogen, ute bland
bergen, där de tillsammans kämpat med Euclides bröst mot
bröst och gemensamt aflockat gamle Rabe romarspråkets
elementära hemligheter, för att Edvard skulle skolan igenom
kunna behålla den kära platsen vid Thors sida, på
skolgården, i hemmet togs väl tusende gånger farväl och förnyades
dessa vänskapslöften, på hvilka lifvet stundom breder damm
och ålderns vinter sin snö, men hvilkas minnen dock följa
oss allra längst af hjärtats vägkost från »ungdomens de sköna
dar, då morgonens dagg låg på lifvet kvar».

De träffades på somrarna och vid julen. Thors
kandidatexamen dröjde; sången tog sin tid och vännerna också, fast
ingen af dem kunde jämföras med Edvard, som aldrig
egentligen förstört någon tid för Thor, huru mycken hjälp han
än behöft. Men lille Edvard tog sin kansliexamen,
visserligen utan glans, men också utan onödigt dröjsmål, och vid
närmare besinning gaf han sig i färd med »hofrätten» också.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 10:02:21 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/3/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free