- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen /
1046

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - När stormen kommer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När stormen kommer.



De voro två unga, vackra människor, på hvilka lifvets
vårsol sken utan moln, och de hade i all sin tid
inte haft mer än en sorg: tviflet om att få tillhöra
hvarandra.

Men allt sedan den där kvällen, då hon, varm och med
hjärtat ännu häftigt bultande efter kottiljongen, inhöljd i ljust
pälsverk från topp till tå, stod och stampade fast sin löjligt
lilla bottin på foten i konsul Möllers tambur, och han, stolt
och strålande, med käck lifslust i sina mörka ögon, sprang
fram och lade boan om hennes hals med ett: Ȁnnu ett
godnatt, fröken Amelie!» och följde henne till vagnen och
böjde sig djupt, djupt ned öfver hennes lilla hand; — allt
sedan dess var tillvaron blott jublande lust för dem båda.

Och hvarför skulle den inte vara det? Hon, så ung, bara
nitton år, så vacker, så kärnfrisk, i ett hem visserligen inte
rikt kanske, men där pappas borgmästareinkomster räckte till
att underhålla en angenäm elegans, där frid och sol och
kärleksfull välvilja stämplade förhållandet mellan alla familjens
medlemmar.

Och han, ståtlig och vacker, äfven han, en ung, duglig
köpman med en glänsande affär, visserligen inte så stadgad
än, men med de vackraste utsikter; en man, om hvars hals
en gammal fru med stolthet kunnat lägga sin arm och hviska:
»Min son!» en man, mot hvars bröst hundrade unga flickor
gärna velat luta sin kind och sucka: »Min älskling!»

Själfva frieriet därhemma i salongen en vecka efteråt,
samtalet med pappa, som upplyste att »Amelie var en fattig
flicka, som ingenting hade att vänta hemifrån», och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:58:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lifsbild/3/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free