- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
1134

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Kärlekens förhinder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Åter gick vecka efter vecka, och kärleken i de ungas
hjärtan växte som sparris vid midsommartid. Lotten
pepprade på blanc-mangern, och Andersson lät köra in timotejen
halftorr.

Men så upprann solen öfver Lundåkra en varm och leende
Augustisöndag. Alla skulle resa till kyrkan, utom Lotten,
som hastigt fick en gruflig tandvärk, samt herr Andersson,
som ville bli hemma och se efter, att inte torparbarnen stulo
alla körsbären.

Vid tiotiden på förmiddagen styrde ett par blankborstade
ridstöflar af bästa hästskylt sin kosa nedåt parken vid insjön,
och tio minuter senare trippade ett par små nätta
kalfskinnskängor samma väg. De möttes under en skuggrik al, och
för hundrade gången tänkte herr Andersson: »Nu eller
aldrig».

Stackars genomhederlige gosse! Han darrade från hufvud
till fot, och allt blod i hela hans kropp ville ovillkorligen ut
genom örsnibbarna.

Stackars rara, nittonåra tös! Knoppande barm häfde sig
oroligt och de solbrända fingrarna darrade häftigt.

— O, fröken Jönsson, huru har jag inte längtat efter detta
tillfälle att säga eder huru hö...

— Hoppas jag inte stör? sa’ guvernanten sötsurt, och klef
med långa steg, upplyftad klädning och otrefligt formade
smalben plötsligt fram ur de daggvåta buskarna.

— Jag ... jag ... tänkte fröken var i kyrkan? stammade
inspektoren.

— Nej, jag fick också händelsevis en sådan ryslig
tandvärk. God morgon, mitt herrskap! Mycket nöje på
promenaden! Och så försvann hon.

När herr Andersson vände sig om efter Lotten, var äfven
hon försvunnen, som om hon varit en dimfigur eller
reservfonden i ett svindelbolag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free