- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
1149

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Hvad tändstickorna fingo se

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ja, Gu’ gifve dä, män d’ä’ underlitt, att hon inte
skrifver ...

Och så blef det inte taladt mer på hela julkvällen i
backstugan ute på heden. Men länge sedan det smala talgljuset
var släckt och skinnfällen bredd öfver två gamla, skrumpna,
krokiga gestalter, stirrade fyra skumma ögon ut i mörkret
och längtade två glömda hjärtan efter ett ord, en hälsning
från sitt enda barn.

*     *
*



— Rör dej inte, mitt änglabarn, för då dammar du hela
välfägnaden i golfvet. Bara jag får ... fan till stickor! Si
så där ja!

Det var min andra sticka, som gick. Hon spred ljus öfver
en ungkarlsdublett. Serviett på spelbordet. Punsch, portvin,
konfekt och marmelad. Ost och smör och »kallskuret». Och
en flaska Cliquot.

— Så’n kilig gosse du är! Kom hit, får jag pussa dej.
Å jösstaness, se hummer!

Och »gräbban» därute ifrån heden slog sig ned i
gungstolen och grep sig till en början an med en half pilsner.

När notarien tände taklampan, öfverfölls han af en plötslig
känsla af äckel. Han tänkte på jularna förr, där hemma i
salen med gran och koral från gamla klaveret och pappa och
mamma ...

Nej, fy tusan, Strömbom! Inte duger det att stå och
blötna till! Alla mänskor, som man kan vara i cirkulation
med, ha ju rest åt landet eller gått bort i familj. Hva’ tusan
ska’ man hitta på? »Människan är ett sällskapsdjur.»

— Sätt dej i soffan, Lina! Du blir ensam fru på festen,
så genera dej inte, min unge! Hur ä’ dä? Ska’ änglabarnet
ha en allra som lillaste pärla att reta aptiten?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free