Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar / 1169 (1903) Author: Alfred Hedenstierna Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Hennes egen gosse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fördärfvade de vackra ögon, som skulle hjälpa henne att få en
bärgad man, och så började hon i stället le mot stadskassör
Palm, le med kvalen och esskornettisten i hjärtat.


Kassör Palms yttre människa, som han burit omkring i
den lilla staden sina goda fem och femtio år, var raka
motsatsen till familjen Svensson och vittnade om mycket »god
råd». Det enda, som stötte på knussel, var att han inte hade
ett hårstrå ofvantill på hufvudet, men han var så lång, så
han hade väl vuxit igenom håret, kan jag tro. För öfrigt
hade han råd till att ha en mage
som ett ölfastage och fötter som
räddningsbåtarna på en medelstor
ångbåt, guldkedja på västen och
hustru i huset, och hustrun blef
just Manda.

Så kom lille Per. Kan ni undra
på att fru Palm afgudade honom?
Själf hade hon aldrig haft någon
ungdom. Han skulle få vara ung
så länge som möjligt. Själf hade
hon aldrig haft någon glädje. Han
skulle med Guds hjälp bli glad och
lycklig. Det var som om något i hennes hjärta sagt: »Manda
Svensson, ditt lif är ledsamt och misslyckadt, du har inte
»haft råd» att bli en lycklig människa, och därför stryka vi
nu öfver hela din tillvaro. Men i den lille där skall du lefva
upp på nytt. Han är blod af ditt blod; du skall känna med
hans känslor, du skall njuta hans fröjd. Han är Manda
Svensson i ny upplaga med det svåra korrekturfelet fattigdomen
borttaget.»

Hon var så rysligt svag och efterlåten mot barnet, sa’
grannarna. Ja, herre Gud, visst var hon det. Men hon tänkte
på sin egen barndom, på sin nötta, urblekta bomullsklädning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>