Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Mamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro grönare, himlen hade aldrig förr varit så blå,
människorna sågo så lyckliga ut och de smutsiga sachsiska
gatungarne voro små vackra älsklingar hvarenda en.
Vid kaffebordet gnolade hon på en operamelodi, som de
hört i Wien. Elfvan tittade upp, nästan skrämd, men när
hon fick se moderns ansikte log hon, sträckte ut armarna
mot henne och hviskade:
— Hvad är det med dig i dag, mamma? Aldrig har du
varit så vacker!
Professor Wendel var i deras sällskap hela den dagen
och en god del af den följande, och så skildes deras vägar
för att åter, utan aftal, utan påträngande efterhängsenhet,
någon tid efteråt sammanstöta i Nizza. När de då
kollationerade sina resplaner, funno de att dessa sammanstämde i
all hufvudsak, och så fingo de sällskap i en hel vecka och
i två.
Han visste inte att fru Borg var rik, af ett infall hade
hon förmåtts att indirekt låta honom ana alldeles motsatsen,
och hon visste ej att hans namn hade en viss betydelse i den
vetenskapliga världen; men träden blefvo allt grönare och
mänskligheten allt lyckligare och barnen allt vackrare ju längre
man for. Och när man i medlet af Augusti landade i Malmö,
befanns den enformiga skånska slätten ha blifvit pittoresk
och intressant, och när fru Borg kom hem, höllo hennes få
bekanta på att inte känna igen henne. Hon talade och log
och gick in i två arbetsföreningar och i direktionen för ett
barnhem och spelade à quatre mains med Elfvan.
Den varma, sjudande, brusande, länge fördämda vårfloden
hade omsider kommit, hade sköljt bort drifvor och is och
vissnade strån och tårar och smärtor. Den fina gestalten,
kränkt af en uslings brutala smekningar i ett äktenskap, som
innebar förnedring, badade sig ren i kärlekens solljus och fick
något jungfruligt blygt öfver hela sitt väsen. Det blef en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
