- Project Runeberg -  Lifsbilder ur svenska hem af Sigurd / Tredje delen. Från herrgårdar och färdvägar /
1258

(1903) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från herrgårdar och färdvägar - Botad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varning för hela lifvet, som skulle ge dig herraväldet öfver
dig själf. Och huru som helst, här är jag nu! I dagar och
nätter har jag legat på knä och bedt Gud om Skytte-Kalles
lif, ty med en ... med en ... ja, du förstår, ville jag ju ej
gärna ... Jo, Eberhard, jag skulle kanske kommit äfven .
När olyckan kom öfver dig, kände jag först huru kär du
var mig ...

*     *
*



Sex månader senare, det var i början på våren, då
naturen just begynte yrvaken titta upp ur sin gråa vinterfäll,
stod en stor kalesch utanför Wanneberga gästgifvaregård i
Skåne. Medan hästarne blåste ut, tog det åkande herrskapet
en promenad utåt fältet. Och det herrskapet var intet annat
än grefve Eberhard och hans maka sedan några dagar, hvilka
voro på färd till Malmö, för att därifrån anträda sin
bröllopsresa till utlandet.

Utanför gästgifvaregården hade samlat sig en flock
dagdrifvare, af det slag, som gärna håller till på dylika ställen.
De petade på seltyget och mätte sina krafter med att turvis
söka lyfta den tunga vagnens bakkärra samt hotade att bringa
bagaget i oordning.

— Låt bli vagnen, godt folk! sade plötsligt en röst
bakom dem.

Det var den resande herren.

Dagdrifvarflocken skubbade sig undan ett par steg, ett par
lyfte till och med på mössan, men en rödmosig figur skrek:

— Akta er mannar, for där ä’ den grefven, som skuder
folk ihjäl. Han vell kanhända på häkte en gång vidare?

Den unga grefvinnan skalf till och blef röd som blod i
ansiktet. Bedjande såg hon upp på sin man och tryckte
sakta hans arm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:20:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifsbild/3/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free