- Project Runeberg -  Lifvets fiender. Berättelse /
24

(1906) [MARC] Author: Oscar Levertin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med om att med ett förtrytsamt ögonkast se morgonljuset
plötsligt falla in i lampskenet och med sin ovälkomna
påminnelse återkalla fantasien från den fård på solstrimmor
och tonböljor, som den under nattimmarna företagit med
Swinburnes vingade lyrik. När decemberdagen var rå med
blygrå luft och mulen vinterhimmel, då kunde man samlas
i en atelier och med ett glas vin i handen lyssna på målarne,
som talade om konst, gammal och ny, om Rembrandt och
Millet, till dess ens egna ögon drömde om alla dessa dukar,
på hvilka fantasien hade gjutit sin mest underbara
mångfald af fröjd och sorg eller verkligheten aflockats de
lön-ligaste beståndsdelarna af sin skönhet. Ett par gravyrer
efter »Nattvakten» eller »Angelus» — mot den första
bekantskapen med dem kunde icke ens en svensk
vintermelankoli stå bi, och ens hjärtan grepos af vördnad för
detta äkta och oförgängliga i konsten, som evigt föryngrar
och lyckliggör.

Men mäktigast var dock stämningen kring den unge
kompositörens piano. Ur partituret af Wagner steg en hel
värld af längtan och mystik. Med ett tag flyttades man
tillbaka till den stora hänförelsens och den stora
fördömelsens tid, den tid, då hatet var blodigare och
barmhärtigheten oändligare, dygden mer öfversvinneligt hvit och synden
mer hemlighetsfullt syndig än eljes. Ty i medeltiden, där
rasade genom allt, från människotanken till stoftgrandet,
den stora kamp mellan det goda och det onda, som
upprörde världen från det ena himmelsstrecket till det andra.
Gud Fader och Djäfvulen kämpade om livar enskild
människosjäl så väl som 0111 hela det skapade alltet. Gud Fader
förde murarslefven och lödde sten vid sten ända upp till
korsblomman i sin Helighets prisorum, han räckte oss gissel
och radband för att späka kött och tanke till den
förkrossel-sens sällhet, som är nåden. Men Djäfvulen skapade dans och
lustig visa, klädebonadens prakt och dryckesgillets skratt
öfver kastad tärning, han tände törsten i vår gom och
begäret i vårt kött för att förgöra oss med hvar klunk ur
bägaren och livar kyss på kvinnans läppar. När Gud Fader
ledde korsbärarens fot på tistelvägen till Jesu graf, drog
Djäfvulen regeln från berget Horsel, ur hvars purpurgrotta
fru Venus sträckte sitt nakna famntag från bädd af ros
och vallmo... Så gaf Wagners musik medeltiden med all
dess trolska brygd af andakt, ruelse och vällust.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lifvetsfi/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free