Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På Lifvets Haf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ LIFVETS HAF.
•37
SYunno ur sigte. Somliga följde dock
med i den flotta, i hvilken Trofast befann
sig, dock blott för en tid, hvarefter de
afveko på sina vådliga färder och syntes
sedan aldrig mera till. Somliga afveko
under bedröfvelsens mörka nätter, ty de
saknade kompass. Andra afveko midt på
dagen, ty de tröttnade på att följa med
i detta sällskap.
Under fortsatt färd nalkades Trofast
högmodets klippor. (9). Han visste, att
mången hade förolyckats der, och att
Herren hatar allt högmod, ja, den ringaste
högmodiga uppsyn, som det heter: ilGud
står emot de högfärdiga, men de ödmjuka
gifver han nåd" (Jak. 4: 6), samt på ett
annat ställe: "Dessa sex ting hatar
Herren, och dessa sju äro en styggelse för
hans själ: högfärdiga ögon, falsk tunga,
händer som utgjuta oskyldigt blod" (Ords.
6: 16). En stark medvind gjorde, att
Trofast seglade med stor fart, och att hans
skepp gerna ville gira, ty skepp gira
alltid mycket mera i medvind än i motvind.
Det är understundom bättre att vara i
sorghus än i glädjehvs (Pred. 7: 5), att
erfara motgång än medgång. Trofast
gjorde sig särskildt mån om att styra
väl och att hålla sig midt i farvattnet.
Men ett stort och präktigt skepp, som
en liten tid varit med de kristnes flotta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
