Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
PÅ LIFVETS IIAF.
Det dröjer ej länge att bereda ett "kärl
till vanheder", men när det är färdigt,
förblifver det ett sådant kärl för alltid.
Om syndaren för evigt lider icke allenast
för hvad han varit och gjort, utan äfven
för hvad han för evigt är och gör, så sker
derigenom ingen orätt.
På dessa och dylika allmänna
grunder kunna vi alltså icke uppbygga läran
om möjlighet till frälsning efter döden.
Yi måste komma till skrift som talar,
eller som åtminstone synes tala, om sjelfva
denna sak. Af sådan skrift finns det icke
mycket. I Matt. 12: 32, heter det enligt
bibelkommissionens öfversättning:
"Honom skall det icke varda förlåtet,
hvarken i denna verlden eller i den
tillkommande", hvaraf man kunde tänka sig
möjligheten af förlåtelse för andra synder
än hädelse emot den Helige Ande, som
här är i fråga, i den tillkommande
verlden. Men, äfven om denna öfversättning
af stället vore den bästa, så torde
uttrycket vara blott ett österländskt talesätt,
starkt betonande att för den synden
ingen förlåtelse någonsin gifves, utan att
derför antyda någon syndaförlåtelse såsom
möjlig i den tillkommande verlden. Men
med Lange och andra af vår tids
utmärkta bibeltydare tro vi stället borde
öfversättas: "Honom skall det icke varda för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
