Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
skicka ned oss till Oskarshamn! Vi skulle gå och
tråna bort av längtan efter allt det, som vi nu
träter på. Här kan ju i alla fall allting hända.
— Så länge vi är unga, ja, sade jag. Men
tänk sedan!
— Jag förbjuder dig att tala om sedan,
mumlade Eva med något mörkt i rösten. Jag vågar icke
tänka på hur jag skall sitta och skrumpna på
begravningsbyrån, få femton kronors löneförhöjning
i månaden och likna till som Emmy.
— Jag1 tycker bra om Emmy ändå, sade jag.
Som man tycker om en oförarglig och
tillmötesgående sköldpadda.
— Ja, du må vara nöjd med att ha sköldpaddor
till ditt närmaste umgänge, sade Eva, men det är
inte jag. Just det där sköldpaddaktiga,
hemlighetsfulla hos henne retar mig. Förr visste man då, att
hon tänkte litet men vänligt. Förr glömde jag för
resten bort henne, märkte henne sällan. Men nu
irriterar hon mig så, att det inte är att uthärda.
Jag är glad, att jag inte är vigd vid henne. Nu kan
det då bli en ändring, fast jag för ögonblicket inte
vet, hur det ska gå till.
— Jag tror, att jag vet det, sade jag. Ser du,
jag tror, att hon är mycket mera sjuk än någon
anar. Men hon tiger och äter acetylsalicylpulver.
Tre och fyra om dagen, har jag märkt. Men det
kommer väl en dag, då det inte hjälper mer.
— Då får hon väl ta sex, sade Eva litet
hjärtlöst. De är ju, gudskelov, så billiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
