Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
— Jag går väl ut till moster och Görel i
salongen ett tag, sade jag.
Jag såg på morbror, att han hade något på
tungan, men han teg och nickade och suckade
lättad, när jag stängde dörren.
O, gudar!
I soffhörnet min tjocka, välborna moster med
lornjett och halvkorta ärmar, förande förbindlig
matdagskonversation med Emmy, som satt rädd
och rak i en av de djupa länstolarna, medan Görel
halvsov över en bok — förmodligen fästmannens
doktorsavhandling — borta vid lampan.
Jag tyckte jag fick alltihop i halsen, och kände,
hur blodet kom i kinderna. Nästa sensation var
en nästan obetvinglig lust att ruska om moster
och underrätta Görel om, att hon var ett fä.
Moster hälsade välvilligt, och jag såg, att hon
tyckte jag kom lägligt. Det kunde inte skada, att
jag fick se, hur hon gjorde gott i tysthet. Görel,
som tydligen väntade fästmannen, såg ogenerat
besviken ut. Jag tror att jag skulle sagt något
oanständigt, om det inte varit synd om Emmy.
Naturligtvis insåg hon inte situationens förfärliga ironi,
men hon kände på sig, att jag fann henine spela
en löjlig roll. Hon gick nästan genast. De ville
ha mig kvar på te och fästman, men jag sade, att
jag skulle gå på operan.
När Emmy och jag kom ut, tog jag henne
under armen och sade:
— Jag önskar de ville bjuda mig ibland också.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
