Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
— Därför att ni behandlar mig, som ni gör!
sade jag. Det skulle ni aldrig göra då.
Det blev visshet för mig i samma stund jag sade
det, och jag hakade mig fast vid den vissheten
med allt vad jag i hast kunde prestera av kvinnlig
stolthet.
— Om jag älskade (åter citationstecken) er,
skulle ni alltså göra vad jag i så fall icke skulle
be er om? sade han. Eller hur? Just en skön logik.
Ni slingrar. Ni gör undanflykter. Feg som alla
andra? Eller nej, det är bestämt bara en krigslist?
Det var allt vad jag vann. Han hade aldrig förr
visat hur litet respekt han hade för mig. Mitt mod
svek mig.
— Låt mig gå, sade jag på nytt, men ömkligare.
— Var så god, svarade han kallt.
Det är inga som helst hinder. — Men det var
där ändå, ty när jag skulle resa mig upp, befanns
det, att en knapp i hans rockärm fastnat i mitt
hår.
— Bekänn, att ni ändå är fäst vid mig, sade
han.
— Jag har alltid otur, sade jag och skrattade
mot min vilja. Jag fäster mig lätt vid alla
möjliga odjur, som inte är en smul värda, att man
frågar efter dem.
— Tack skall ni ha! sade han.
— Ingen orsak alls, svarade jag lättad och gick
mot dörren.
— Ni säger inte ens adjö?
8. — Wägner, Norrtullsligan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
