Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI.
14 mars, men kallt.
— Nu ska du få höra, sade Eva.
— Det har jag väntat länge på, sade jag.
Hon gick bort till dörren och stängde den.
— Det är en stor hemlighet, sade hon. Jag
skaL lämna begravningsbyrån.
— Vart skall du då ta vägen? frågade jag.
— Jag skall sluta å tjäna, sade hon stolt. Jag
har fått någon, som tjänar mig i stället.
— Lilla vän, berätta, sade jag med en hemlig
liten suck av avund. Varför, varför, tänkte jag,
skall det vara så lätt för somliga och så sabla
krångligt för mig?
— Det är en saga, sade hon.
— Ja, sade jag, ja, naturligtvis. En alldeles ny.
— Vi, ja, vi träffades för första gången, tänk du,
för fem år sen. Vi gick på handelsinstitutet i
Göteborg och var ungefär lika styva. Tänk du,
och nu har han fyratusensexhundra i fast lön och
jag har ettusen, är inte det eget?
— Jo, mycket, sade jag. Men sedan?
— Ja, du kan ju tänka dig att inte förlovar man
sig precis på ett handelsinstitut, även om man
tycker tillräckligt om varandra. Det kan ju då ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
