Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
blir vild en dag och reser härifrån, vill du se till
Putte, tills jag hinner ordna litet?
— Att du kan tycka om en sådan man, sade
Eva, omedvetet repeterande den fråga jag i mitt
hjärta ställt till henne. Han lider ju av vanlig
förförelsemani.
— Å, det är inte så farligt med mitt tycka
om, sade jag knappt. Det är snarare obehaget
att behöva se honom ideligen. Och jag känner
på mig, att jag bör ge mig av.
— Att du kan hålla av ett sådant odjur, du
känner ju hans rykte.
— Jag känner väl mera än det, sade jag, men
det ginge nog över bara jag sluppe se honom
ideligen.
Ingen av oss hade märkt Baby, förrän hon var
mitt bland oss.
— Skall Pegg resa, sade hon förfärad. Då blir
det slut med Ligan.
— Du skall komma och hälsa på mig ofta,
när jag blir gift, Baby, sade Eva effektfullt. Och
efter de orden blev jag glömd.
Men den kvällen beseglades Ligans öde.
Eva skall lämna kontoret med nästa månads
slut. Hon har nu bekvämat sig till att lära
hushåll, trots alla sina försäkringar förut att det var
onödigt, eftersom hon endast skulle gifta sig med
en man, som förband sig att äta råbiff. Emmy
kommer nog att som hon sade, »flytta för sig själv»
snart nog, och vad jag gör, det vete Gud allena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
