Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrtullsligan - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i o
Elin Wägner
svag, när mannen är stark och att, när han tillåter sig
att visa sig svag, låtsa sig starkare än hon är.)
»Ja, men vad tänkte ni på, innan ni mötte mig, när
ni gick så där ensam och inte hade något att mota
tankarna med?»
»Å», sade jag tanklöst, »jag tänkte bara på var jag
skulle få en bra och billig kavaj åt min pys till julen.»
O, himmel, då såg jag vid en lykta, att han trodde
jag hade ett barn, och att Putte var ett felsteg av mig,
men inte ett ljud kunde jag säga, och han anmärkte,
att det var smutsigt på gatorna.
Men medan vi hasade nedför Hamngatan, fick jag
plötsligt syn på det skämtsamma i saken och kom i ett
för mina begränsade tillgångar tämligen jäkligt humör.
Han föreslog tavernan, tyckte väl att den passade
för situationen, och jag gick med, hemligt leende i
min själ.
Vi fick vin, och över glasen och den smalhalsade
buteljen hängde hans blickar vid mitt ansikte,
förmodligen av intresse för mitt förflutna. Hans synbara
iver förvånade mig, den verkade, som om han aldrig
sett en bättre flicka med ett felsteg förr.
Han drack rätt mycket, och under de timmar, som
följde, fick jag en djup inblick i hans ölsinne.
Barometern stod på känslosamhet redan från början, och
han talade mycket vackert om Tillvarons Gåta och
Livets Korthet.
»Vad ni förstår bra», sade han efter en stund och
skrubbade stolen litet mera åt mitt håll, så jag sade:
»Vad är klockan; ska vi inte gå?»
Gå, inte, tvärtom, vi skulle dricka mera. Det var
något lugnande med mig, och om vi varit ensamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
