Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrtullsligan - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo
Elin Wägner
»Det var väl då du började med Blauds järnpiller»,
sade jag, för den vanan är Evas lilla svaghet än i dag.
»Men tror du verkligen, att det är någon mer än
Emmy, som äter två och tre om dagen?»
»Jag vet ett kontor», sade Eva, »där flickorna
ständigt sysselsatte en springpojke med att löpa till
apoteket. Till dess chefen sade ifrån, att de fick skramla
till ett kilo på en gång. Sådant är kontorslivet, men
de är döda eller gifta nu allasammans.»
»Det är det man har att välja på, menar du?»
I detsamma kom Baby, fick kappan på en stol,
handskarna på två, de franska bröna på bordet och hamnade
själv på skinnet framför kakelugnen.
»Jag har tagit plats nu», berättade hon.
»Ser det», sade Eva, som tänt lampan. »Och det
på min egenhändiga skinnfäll till på köpet.»
Jag hade kommit ned från soffan och sökte fiska
upp alla hårnålarna.
»V a r, Baby ?»
»På ett konditori på Sturegatan.»
»Hur mycket i månaden?»
»Å, så mycket är det ju inte. Fyrtiofem till en
början. Men–-»
»Du tänker leva på bakelser? Eller på
drickspengarna du får av herrarna?»
»Vad du är elak, Pegg», sade Baby och tittade
förebrående upp på mig från golvet.
»Ja», sade jag, »emedan du är ett litet nöt. Eller
hur, Eva?»
Eva höll kraftigt, nästan litet för kraftigt med mig.
»Ni bara träter», sade Baby gråtfärdig. »När jag vill
göra mitt allra bästa. Ni anar inte, hur många steg jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
