Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrtullsligan - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•N orrtullsligan
23
»Gör inte vi det då?»
»Jo bevars, men du ser ju hur det går. Man kunde
lika gärna organisera Stockholms åkarkampar. Vi har
säkert inte så mycket solidaritetskänsla som de. De
säger då åtminstone några vänliga fraser till varann,
då de träffas. Men vi, o, det är skamligt!»
Jag såg på Emmy. Hon var vit i ansiktet och sårad.
»Du bränner visst vid, Eva», sade jag. Vilket i
dubbel bemärkelse var sant, ty hela franskbrödet var
svart undertill.
Emmy reste sig i detsamma.
»Det är så gott jag säger till nu genast, att jag
tänker flytta för mig själv den första april», sade hon och
gick. Jag följde henne.
»Värker din rygg nu igen, Emmy?»
»Den värker alltid, vet du ju. Men ibland kan det
vara värre.»
»Kan jag hjälpa dig?»
»Nej tack, jag tar pulver och går i säng.» Vi såg
på varandra, när jag kom ut.
»Nu lider det mot Ragnarök!» sade jag.
»Å, Balder är inte död än!» svarade Baby och såg
kärleksfullt på mig.
»Men nu slungar jag pilen!» deklamerade Eva och
singlade det varma, rostade franskbrödet i mitt knä.
Men på kvällen, då vi släckt, spratt jag till vid en
mjuk och försiktig beröring. Det var Baby, som lade
sin mun till mitt öra och viskade:
»Ja, men nog tror du väl i alla fall på Gud, Pegg?»
»Gör du?» frågade jag och slog täcket om henne.
Hon smög sig intill mig och lade armen om min hals.
»O, ja», viskade hon så tyst, att jag knappast kunde
uppfatta det. »Jag tror som vanligt, som jag alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
