Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrtullsligan - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•N orrtullsligan
23
att hon tackade Gud att jag kom, som inte har några
och är oförhindrad att använda all den muskelkraft
jag sparat under halvåret i Stockholm på att sköta
deras tvätt, som var beräknad för en, s å du kan
tänka dig, och värma deras mjölk och allting annat.
Du undrar nog om jag saknar Ligan och dess håla
och det gör jag, men jag längtar inte tillbaka.
Min rätta plats är icke vid skrivpulpeten, och pennan
är icke mitt vapen. Gud, vad jag njuter av att arbeta
med båda mina händer, med hela min kropp, att bära
ämbar, att kånka på ungar, att stryka små skjortor —
om du visste hur söta — att hänga upp tvätt och att
se hur snön smälter i skogen! Jag stiger upp om
rnornarna, jag hackar ben till hönsen, jag löper i källaren
och på vinden, jag lagar sjukmat, jag trälar värre än
om jag vore gift här på gården, jag tänker på
ingenting, och faktiskt har min hy blivit hättre. Planer
har jag inga bestämda just nu; det enda jag grubblar
över är Putte. Du vet ju, att han är en sådan utmärkt
pojke, fast litet nervös av sig i klassen, och rektorn
säger, att han borde stå under en god och öm ledning.
Men hur skall jag kunna ställa om någon sådan i
Stockholm åt pysen? Jag ville flytta honom till ett
läroverk i en liten stad och ha skolhushåll för en sex
à sju pysar till, men allt det där är minsann inte så
lätt att ordna. Få se till hösten!
Ja, få se till hösten! Hur har Ligan det då?
Eva, låt oss börja med den mest lyckade av oss, är
säll någonstädes i Vasastaden med ungdomskärleken,
som jag för min del inte fann behag i, men det gör nu
detsamma, när Eva själv fann försynens
uttryckliga pekfinger i att han, liksom hon, hade poletter
på Sturebyffén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
