Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Påsken på Sjöboda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Elin. Wägner
Göran rodnade, men tanterna hade icke uppfattat
och gledo över.
»Jaså, lilla Mirjam lagar maten, det blir väl skinka
och ägg till alla tre målen?»
»Hon kan 144 sätt bara att tillaga äpplen», inföll
Ingår.
»Bevare oss väl! Nå, pastorn hörde väl, att pastorns
varning förra söndan, den tog inte alls den. Det var
ett par oeniga makar ser ni, som stod inför kyrkorådet.»
»Å», sade pastorn troskyldigt, »det var ju bara en
ceremoni.»
»En ceremoni», sade tant Alma, med så mycket
ogillande i tonen som hon vågade bestå en prästvigd man,
»då har pastorn inte samma uppfattning som vår far.
Han ansåg inte att varningen var till för att underlätta
en lättsinnig skilsmässa utan till de oenigas förbättring.
Han slutade sällan förr än han fått dem att resa hem
tillsammans och börja på nytt igen.»
»Ja, men om de inte tycker om varandra», försökte
Verna rodnande.
»Kära lilla barn, att också du skulle vara anstucken
av den nya moralen, det kunde ingen tro. Här är inte
fråga om kärlek, utan om att det Gud förenat, skall
människor inte åtskilja.»
»Det är bra gott med tranbär», sade den hjälpsamme
pastorn.
»O ja», flög det ur Göran, »jag sitter just och
tänker på att de smakar som Mirjam.»
»Vad för slag?»
»Ja, jag menar, som Mirjams karaktär, frisk och
härdad och ändå söt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
