Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Felbermans dövstumma piga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
Elin. Wägner
själva verket insågo de att det fåvitska hopp om lösning
av tjänarinnefrågan som ett ögonblick skimrat för dem,
åter slocknat, och de visste, att det ingen lösning fanns.
»Herrskap har fått oss för sina synder och får
behålla oss lika länge som synden», sade Maja med låtsad
ödmjukhet till majorskan, och majorskan teg, ty Maja
hade ju rätt.
Hela stån levde med i den Felbermanska tragedien
och frun gick på torget klockan J på morgonen, lika
mycket för att slippa möta pigorna som pigornas fruar.
Ett par dagar senare rapporterades det i alla kök av
hjälpgumman Lina, att fru Felberman kallat henne till
räddning, vilket sades ha varit välbehövligt. Men när
den dövstumma såg, att Lina gjorde sysslorna, satte
hon sig i sin kammare och virkade spets. Detta hade
till följd ett uppträde, som i sin tur resulterade i att
dövrektorskan några timmar senare själv under icke
alltför älskvärda former avhämtade sin skyddsling.
Nästa gång stans tidning kom ut såg man åter den
välkända Felbermanska annonsen:
»Ensamjungfru, barnkär och kunnig i matlagning,
får plats i liten ämbetsmannafamilj.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
